"Gör mer av det som funkar"

Gustaf Landahl är avdelningschef på Plan- och miljöförvaltningen på Stockholms stad och har varit det sen 1995. I internationella sammanhang väger ofta erfarenheter tungt och Gustaf har varit engagerad i miljöarbetet länge. 1995 var de inte många på avdelningen och Gustaf ledde ett av de första projekten med miljöbilar redan 1996. Idag ansvarar Gustaf för 75 personer och intresset för exempelvis klimatfrågor och miljöbilar har vuxit i nivå med avdelningens storlek.

- En sak som jag tar med mig från den tiden är att man måste testa nytt genom projekt och se till att bra resultat från projektet går att skala. Man måste också få med sig näringslivet och staten eller EU för att få projektet att lyfta. Miljöförvaltningen sitter inte på pengarna för investeringar och bör inte heller göra det. Det är inte vår roll, säger Gustaf Landahl.

Att skala Grow Smarter-projektet
För att kunna lyfta ned bra saker från hyllan och göra något av det ger Gustaf Grow Smarter som exempel. Ett projekt som genom ett EU-bidrag på 25 miljoner euro blev verklighet. Av de fem åren projektet har pågått har tre år gått åt att få saker på plats och två till att utvärdera och visa upp resultatet. Man har klarat budget och tidplanen, och har genomfört alla 51 åtgärderna inom de 12 olika lösningsområdena.

Grow Smarter har vunnit pris
Grow Smarter har nyligen vunnit två priser, både i Euro China Smart City Award och på Smart City Expo i Barcelona. Städerna som ingick i Grow Smarter-projektet var Stockholm, Barcelona och Köln. Gustaf och medarbetarna i Stockholm har haft tät kontakt med städerna under tiden och koordinerat projektet.

Om Stockholm, Köln och Barcelona enbart genomför åtgärderna leder det till en viss miljö- och klimatmässig förbättring men om 25 städer gör det får det större effekt. Grow Smarters följarstäder Cork, Porto, Graz, Valetta och Succeava i Rumänien har förbundit sig att genomföra några av åtgärderna i projektet. 20 andra städer har följt projektet på håll, men följarstäderna var med från start.

- Alla lösningarna håller på att replikeras. Det har tagit fart och fler är intresserade av att genomföra olika lösningar, vilket är ett gott betyg för projektet. Ett av målen har varit att minska 60% av växthusutsläppen inom fokusområdena, säger Gustaf.

Näringslivets roll är viktig
Under det kända och välrenommerade projektet Hammarby Sjöstad, där Gustaf tidigare ansvarade för miljöprogrammet, syntes inte företag med deras deltagande och lösningar. I Grow Smarter har Stockholms stad tänkt om.

- Ambitionen var att det skulle leda till praktiska resultat i form av miljöteknikexport. Man vill ju gärna att företagen hjälper till att visa upp sina lösningar. Synliga roller med exportframgångar som går att skala, säger Gustaf.

4 exempel på lösningar från Grow Smarter
1. Väldigt många av lösningarna tas efter i svenska städer och följarstäderna. Ta till exempel leveransrummet i Valla Torg. Beställer du varor får du det till huset istället för att behöva gå eller åka och hämta det. När du ska skicka tillbaka paketet görs det också i samma rum i huset. Det är något som PostNord vill undersöka vidare.

2. Öppen fjärrvärme: De som har värmeöverskott kan sälja överskottsvärmen till fjärrvärmenätet. Exempelvis serverhallar: Palmfelts center i Slakthusområdet gör just detta, istället för att släppa ut värmen via taket som man tidigare gjort får man nu betalt för värmen. Av de testade lösningarna inom detta lösningsområde har serverhallar kortast återbetalningstid.

3. Det erbjuds bilbpool för de boende kring Valla Torg. Trots en jämförelsevis äldre befolkning är bilpoolen välanvänd.

4. Smart belysning för gång och cykelvägar. Fyra ljuspunkter fram och fyra bakåt blir upplysta när du går eller cyklar. Belysningen ligger vilande på 50% kapacitet och går upp till 100% när du som går eller cyklar är nära. Detta har sparat in 30% av elkostnaderna. Vid bytet till LED-lamporna förbättrades denna siffra ytterligare. Trafikkontoret hos Stockholms stad har intresserat sig för lösningen och utvecklar denna vidare.

Oberoende part som validerar resultatet
Ska man utvärdera lösningarna är det bra att ha en oberoende part. Då tog Gustaf och Stockholms stad in KTH och handelshögskolan i Navarra (IESE), som också ligger i Barcelona, för att projektet skulle kunna utvärderas oberoende. Andra städer kan ta del av information från oberoende källor istället för ett mer säljvinkalt material från företagen. Ett sätt att särskilja och kvalitetsstämpla de lösningar som fungerar.

Hur bidrar näringslivet till den smarta staden?
Du som är en representant av näringslivet. Behöver du någon att bolla med kring smarta städer? Knyta nya kontakter? Nå ut med dina produkter och tjänster som förbättrar livskvalitén för medborgaren? Prata med oss på Smart City Stockholm och våra smarta partner Stockholms stad, KTH och Geoforum.