smart-city-forandras

Hur har begreppet Smart City förändrats?

Smarta städer är ett relativt moget begrepp. Artiklar på temat smarta städer som skrevs för tio år sedan kan i princip täcka samma teman och områden som idag: klimatsmarta samhällslösningar, uppkopplade byggnader och fordon, mobilitet, effektiva energilösningar och artificiell intelligens.

Klimatutmaningar och en ökade population är faktorer som presenteras som bakgrund till varför smarta städer behövs, och där teknisk innovation och digitalisering är möjliggöraren. 

Det verkar ha skett ett visst skifte av vad som ligger i fokus när det skrivs om smarta städer: från tekniska innovationer och hårdvara, till mjukare värden och att medborgaren och människan står i centrum. Framförallt pratar man om hur den smarta staden leder till hållbarhet, både miljömässig och social och hur det kan leda till bättre integrerade städer, ökad trygghet och minskad friktion i det dagliga livet för medborgarna.

Knäckfrågan handlar om hur man ska använda de tekniska innovationerna till att faktiskt skapa samhällsnyttiga lösningar för medborgarna i staden. 

Kritik mot ”Smart Cities” som koncept
I takt med att begreppet har mognat har det även kommit kritik mot smarta städer och att termen används mest som ett buzzword av städer och bolag för att framstå som att de ligger i framkant, eller för att sälja produkter och tjänster. 

Det kommer även kritik mot en stor del av de ämnen som diskuteras inom ramen för smarta städer. Till exempel hur säkerhet för självkörande bilar ska garanteras, att elfordonslösningar inte är så miljövänliga som de vill framstå och att energin som krävs till lagring data inte är bra för miljön.

Detta kan vara en följd av att många tekniska lösningar som tidigare bara var i ett innovationsstadie, är nu i ett implementationsstadie vilket gör att man kan se verkliga effekter av implementeringen av teknologin.

Den överlägset största kritiken som går att utläsa i medier om smarta städer gäller hantering av data. Det uppmärksammas att det inte finns några system för hur hantering av medborgarnas personliga data ska ske, och att Big Tech ofta finansierar eller driver initiativen om smarta städer vilket väcker oro för vilka drivkrafter det finns bakom utvecklingen. 

Vissa går så långt som att säga att smarta städer är ett hot mot demokratin. Jämförelsen går ibland till övervakningssamhället och det ”sociala poängsystemet” som har skapats i Kina.

Exempel på vad som sagts om Kinas sociala poängsystem

“Kommunistpartiet kallar det för ett system med ”sociala poäng” och säger att det ska vara helt färdigutvecklat redan 2020. /…/. Om din bästa vän eller din pappa säger något regimkritiskt får inte bara de själva avdrag, även du tappar poäng. /…/ Förhoppningen med poängsystemet är att de oppositionella röster som då och då hörs på olika håll i Kina nu effektivt kan tystas.”
SvD, 2019

“No matter what Google is offering, the value to Toronto cannot possibly approach the value your city is giving up,” he wrote, pleading with officials to abandon the project. “It is a dystopian vision that has no place in a democratic society.”
The Guardian, 2019.

“And you have cities, which are caught in this devil’s bargain, where they feel they don’t have the resources to provide the services people need, and so they make these deals with tech companies that have money, but which in the long term might not be beneficial to either them or their residents.”
The New York Times, 2019. 

Hur bidrar det svenska näringslivet till den smarta staden?
Du som är en representant av näringslivet. Behöver du någon att bolla med kring smarta städer? Knyta nya kontakter? Nå ut med dina produkter och tjänster som förbättrar livskvalitén för Stockholmare? Prata med oss på Smart City Stockholm!