gunnar-smart-stad

Stockholm som möjligheternas smarta stad

Hur en budget på cirka 50 milliarder per år, ledarskap som bygger på tillit, ökat samarbete och möjligheten att misslyckas kommer kunna göra Stockholms stad till en smartare stad.

Gunnar Björkman är innovationsdirektör i Stockholms stad sen 2015 och har tidigare varit biträdande stadsdirektör. Han har arbetat i över 30 år vid Stockholms stad, som vill bli världens smartaste stad, ”Möjligheternas Stockholm”. Gunnar har bland annat ansvar för att utveckla stadens strategiska samarbete med akademi och den högre utbildningen i regionen.

- Vi behöver mötas och tala om vad våra utmaningar och problem är. Vi behöver en mötesplats för att förstå varandra. Stockholms stad har ett behov av att också träffa näringslivet. Jag vill se leverantörer som har ett genuint intresse av att förstå våra utmaningar. Leverantörer som har en långsiktig ambition, säger Gunnar Björkman.
Stockholms stads framtida utmaningar

De utmaningar som Stockholms stad står inför kräver samarbete. Stadens framtida utmaningar är stora. Stockholm har klarat sig bra hittills, men förutsättningarna förändras. Stockholm växer snabbt på grund av en förhållandevis stor urbanisering. Globaliseringen gör att vi konkurrerar med andra städer i världen på ett helt annat sätt än tidigare: Om arbetskraft, studenter, investeringar och andra resurser.

Stadens befolkning blir äldre, och färre kommer ta hand om fler i framtiden. Vi kommer ha brist på många viktiga yrkesgrupper och till följd av klimatförändringarna kommer extrema vädersituationer oftare och har tilltagande negativ effekt. 

Den smarta staden vi ska bygga för framtiden ska göras i en stad som till stora delar redan är färdigbyggd. Det innebär uppenbara utmaningar när det gäller exempelvis investeringar i infrastrukturen, kollektivtrafik och nya bostäder. Investeringar som ska göras på ett långsiktigt, hållbart och innovativt sätt.

Samarbeta bättre, mer och smartare för att kunna köpa bättre
Vad är det som är viktigast just nu för framtiden? Prioritera och vara tydlig mot företagen. Skala och sprida de lösningar som fungerar.  Ett internt problem är att innovationsprojekten inte har med sig upphandlarna från början, som kan upphandling av smart och bra teknik. 

Hur spenderar Stockholms stad sina 40 miljarder kronor som går till upphandling och inköp per år? Gör de inköp som är rätt för framtiden både idag och imorgon?  

- De lösningar vi har nu är inte de lösningar som behövs i framtiden. Vi är symptomdrivna. Vi ser ett symptom och satsar pengar på det. Om vi inte är långsiktiga i vårt tänkande och identifierar de reella problem tar företagen fram det som finns på lagerhyllorna, och vi köper gamla lösningar, säger Gunnar Björkman.

En övergripande utmaning är att staden måste ha ett horisontellt perspektiv, i samarbetet internt och externt, och fokusera på vad, inte hur.

- Vi måste samarbeta mer med forskningen för att de ska kunna tala om för oss hur framtiden ser ut och vilka lösningar som vi kan använda oss av. Små företag med innovationskraft måste få möjlighet att komma med idéer och lösningar. Stockholms stad kommer inte klara det själv och vi måste samarbeta med övriga kommuner, främst i länet, EU och med andra städer, säger Gunnar.

Vilka leverantörer kommer få del av Stockholms stads miljarder?
Digitaliseringen kan vara ett av de smarta verktygen Stockholm ska ta till sig för att lösa verksamheternas problem åt stockholmarna. Med ”rätt” digital teknik kan staden sänka kostnader och avlasta medarbetarna, så de kan fokusera på sitt kärnuppdrag. AI (Artificiell Intelligence) och RPA (Robot Processing Automation) kan till exempel hjälpa till att lösa upprepande arbetsuppgifter som frigör medarbetarna för mer kvalitativa uppgifter. 

Stockholms stads fokus som inköpare är dock brett. Vård och omsorg, utbildning, transport, logistik och bygg är en del av de prioriterade områdena som en stad har.

- Stockholms stad vill se företag från alla branscher som vill bygga en gemensam affär och lösa framtidens problem. Vi förstår att företagen inte gör något gratis. Kan vi tillsammans samarbeta för att identifiera våra problem, då kan de bygga sina affärsmodeller långsiktigt och då har vi en win-win. Skalbarheten är ett stort värde för företagen. Företag har berättat att de tänker såhär: ”Om vi inte vinner en upphandling i Stockholm kan vi ändå, med förvärvad kunskap om en stads behov, sälja till nästa stad istället, säger Gunnar.

Utmaningar i ledarskapet
Precis som Greta Thunberg ser utmaningar i det internationella ledarskapet ser Gunnar liknande utifrån sin roll som innovationsdirektör på Stockholms stad. Ledarskapet är alltid viktigt vid förändring och Stockholms stad har cirka 2000 chefer och 40 000 anställda. 

Ledarskapet på alla nivåer är betydelsefullt och Gunnar ser gärna ett ledarskap som bygger på tillit och mod. Att göra misstag som bryter mot lagar eller skadar människor är fel, men att tillåta misstag är en del av en lärande- och förbättringsprocess. Ledarna ska frammana en kultur som hela tiden främjar datadriven förändring, samarbete och viljan att testa.

- Den hierarkiska modellen låser in. De som har nått en hög position i en hierarkisk organisation vill gärna försvara sin position och det arbetssätt som lett fram till positionen. Det gör då extra ont att ändra på hierarkin. Det är viktigt att alla ledare jobbar med tillit och för över ”det horisontella tänket” till sina chefer, säger Gunnar.

Utmaningar i organisationen
Vilket av medborgarnas problem ska man lösa och är problemet tydligt för den som ska lösa det? Det är viktigt att lyssna och förstå problemet. Medarbetarna sitter på lösningarna och kan med chefens hjälp och tillit lösa medborgarnas problem.

- Stockholms stad är idag en ”sugrörsorganisation”. Stuprören som innehöll avdelningar och grupper fungerar många gånger som sugrör i form av enskilda individer, som försvarar sitt sätt att arbeta. Det finns samma tendens hos forskarna också. De samarbetar med sig själva för att själva få pengar till sin egen forskning, säger Gunnar.

1862 års kommunallag gav det kommunala självstyret. Kommunerna skulle lösa sina problem själva, bara ta ut skatt ett år i taget och inte ta ut skatt för att samarbeta med andra, vilket begränsar långsiktigheten. Idag ser samhället helt annorlunda ut och de äldre strukturerna blir en ytterligare utmaning inom den hierarkiska sugrörsformade organisationen.

- En kommun är en plats på jorden där människor samarbetar. Kommunens uppdrag är att bidra till invånarnas välfärd och livskvalité idag och i framtiden. Vi bedriver ingen forskning och säljer inget för att tjäna pengar. Vi vill samarbeta och köper saker. Därför är det viktigt att träffa oss, säger Gunnar.

Hur bidrar näringslivet till den smarta staden?
Du som är en representant av näringslivet. Behöver du någon att bolla med kring smarta städer? Knyta nya kontakter? Nå ut med dina produkter och tjänster som förbättrar livskvalitén för medborgaren? Prata med oss på Smart City Stockholm och våra smarta partner Stockholms stad, KTH och Geoforum.